Direktlänk till inlägg 21 november 2013
Gravid
Gravid
Inte sambos officiellt ännu, flyttar in till hans (mindre) lägenhet, hyr ut min i andra hand 6 månader.
Hur känns det? Så svårt att komma ihåg...omtumlande...sorgset att magasinera mina saker då de 'inte får plats'...lycklig över barnet som ska komma.
Tror någonstans i mitt huvud att nu är det slut på supande och festande...på alkohol varje helg och ständigt ackompanjemang av skräniga vänner...
Varje helg är det folk hos oss - sent, till 2-3 på natten. Jag är så trött, vill bara sova. Men vi bor i en tvåa...somnar till ibland, vaknar av höga skrän från de Tv-spelande ölpåverkade förvuxna tonåringarna.
Får vara fyllechaffis och hämta eller köra hem vänner.
Här tänker jag första gången att jag bör lämna. Men jag stannar.
Han har ingen vidare kontakt med sin familj. Om de ringer kvällstid svarar han inte -då är de inte nyktra.
Vi äter middag ihop ibland...alkoholen ständigt närvarande. Jag börjar oroa mig för livet i magen, utanför magen. Ska hen växa upp i detta?
Är jag så glad att jag har mina hemligaste hemligheter
Vad jag inte vill ha: någon med alkohol problem någon som ser ner på mig för att jag har en högre utbildning någon som ser ner på mig för att jag älskar mitt jobb någon som lämnar till mig att alltid vara den starka, den som har koll på läget...
Undrar hur hjärnan fungerar? Förströelse för att glömma mina sorger, eller äkta? I vilket fall är känslan ivägen. Fel tid, fel plats, fel person..irriterande. Jag är labil redan som det är - ytterligare distraktion behövs inte. Och jag beter mig så...
Snabb summering istället; 7 år förhållande 2 barn han drack för mycket, prioriterade annat än familjen, var otrevlig och barnslig, pratade inte regler med sina alkoholiserade föräldrar...mm och vändningen kom för sent vi kunde inte titta ...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
|||||||
4 |
5 |
6 |
7 |
8 |
9 |
10 |
|||
11 |
12 |
13 |
14 |
15 |
16 |
17 |
|||
18 |
19 |
20 |
21 | 22 |
23 |
24 |
|||
25 |
26 |
27 |
28 |
29 |
30 |
||||
|